Kyrkoordning

1. Inledning

Svenskarnas kyrka är fortsättningen på vad vår Herre Jesus Kristus påbörjade då Han sände ut sina lärjungar för att återföra hela världen under Honom. Svenskarnas kyrka är även den andliga och fysiska fortsättningen på den upprättade kyrkan som är för Sverige, i Sverige och för svenskarna (såsom det en gång var med Svenska kyrkan). 

Vi står fast i vår övertygelse om att svenskarna är en av det utvalda Gudsfolkets stammar som ska hjälpa världen till tro och frälsning, i kampen mot Djävulen och den ondska han släppt lös i Guds skapelse. 

Vi ämnar att genom bön, gudstjänst, studier och arbete hjälpa till att forma och ge styrka åt svenskar i deras dagliga kamp mot ondskan.

2. Tro och bekännelse

Svenskarna kyrka är en apostolisk evangelisk-luthersk nordisk folkkyrka. Vi håller det som sant och riktigt att Herren Jesus Kristus – Vite Krist – är världens frälsare och de germanska folkens förkämpe. Vi bekänner tron på en treenig Gud som genom historien har uppenbarat sin härlighet för oss. Vi håller det även som sant och riktigt att de europeiska folken i allmänhet och det germanska i synnerhet är utvalda av Herren vår Gud. 

• Att vår kyrka är apostolisk innebär att vi kan härleda vår tro tillbaka till de första lärjungarna och de allra första kristna, samt att vi i en kommande framtid kommer ha en liknande struktur som de första kristna. 

• Med evangelisk-lutherskt menar vi att vi står fasta i vårt reformatoriska och germanska arv, att vi inte bugar inför påven eller andra jordiska makter. 

• Vi slår även fast att det är Bibeln och inte traditionen som är vårt rättesnöre. Ty om traditionen varit rättesnöret så hade denna kyrka inte behövts. 

• Med nordisk folkkyrka menas förstås att det är en kyrka för svenskar, av svenskar, en del av Guds utvalda folk.

Vi finner styrka och grund för allt detta och mer i de skrifter som vi håller som sanning och är som vårt rättesnöre gällande vår tro och våra liv. Följande dokument ligger till grund för denna nordiska kyrka:

• Bibeln

• De tre huvudsymbola (de Apostoliska, Niceanska och Athanasianska trosbekännelserna)

• Den augsburgska bekännelsen

• Konkordieboken

• Den augsburgska bekännelsens apologi

• Schmalkaldiska artiklarna

• Om påvens makt och överhöghet

• Martin Luthers lilla katekes

• Martin Luthers stora katekes

• Konkordieformeln

• Uppsala mötes beslut 1593

Vi vill, i enlighet med denna bekännelse, leva ett kristligt liv i förtröstan på Guds nåd och barmhärtighet. 

DOP: 

Vår kyrka bekänner ett enda dop, till syndernas förlåtelse, som är grunden för en människas frälsning samt gemenskap med Gud och kyrkan. Utan dopet står individen utanför nattvardsgemenskapen men är välkommen att få ta del av vår kyrkas tro och bekännelse, så att individen en dag kan välja att döpas. Vi tror inte på omdop, men vid välkomnandet av en ny troende tags denne emot av församlingen med sång och bön.

BIKT: 

Bikten är det direkta och ytterst personliga sättet som Herren Gud manifesteras i våra liv. Genom den allmänna syndabekännelsen i gudstjänsten såväl som i den enskilda bikten kan en individ få syndernas förlåtelse. Den enskilda bikten får en särställning, där en person i samtal med en präst får bekänna sina synder och få syndernas förlåtelse. Prästen omfattas av den absoluta tystnadsplikten.

NATTVARD: 

Nattvarden, den heliga måltiden, är det kontinuerliga Gudsmötet som aldrig tar slut. Vid denna heliga nattvard upphör tid och rymd och nattvardslaget förenas med hela himmelriket, Jesu sista måltid på skärtorsdagen och med alla kristna i både gångna och kommande tider. Det är genom nattvarden vi får möta Herren Vite Krist i bröd och vin som genom bön blir till lika mycket kropp och blod som det även är bröd och vin. Nattvarden är ett medel att få mottaga nåd, som ett sätt att leva i tro och i dopets inledande förlåtande kraft.

3. Organisation

Svenskarnas kyrka består i ett inledande skeende av ett kyrkomöte där tre ledamöter ingår. Storleken kan komma att ändras i takt med att kyrkan växer. I kyrkomötet bestäms vem som har rätt att hålla och leda andakter, böner, gudstjänster och studiesamtal. Där beslutas det även i ärenden gällande vilken musik som ska användas och vilka uttrycks sätt som är lämpliga. Med reservation för att fler exempel kan komma att bli aktuella.

4. Gudstjänsten och bönen

Vi håller som sanning tre sakrament, i enlighet med Luthers lära, nämligen: Dopet, Bikten och Nattvarden. Vad dessa innebär har redan redogjorts för. Dessa sakrament, tillsammans med vigsel och begravning och övriga andakter är del av våra kyrkliga handlingar. 

Vigseln är där två människor, en man och en kvinna, möts för att förenas med varandra och Gud för att tillsammans tjäna varandra, skapelsen och Skaparen. Genom vigseln blir de till en enhet, ett tecken på kärlek och respekt. 

Begravningen är det sista farväl en person kan få som håller på att gå vidare in i evigheten. Genom begravningen ber vi för den avlidne, att denne ska hitta hem till Gud och där finna frid. Där ber vi för alla de som sörjer, att de ska finna tröst och hopp i tron på den uppståndne Jesus, att döden inte är slutet. 

Andakten är den plats där enkel bön och livligare sång får sin plats. Den är enkel och kan ske vart som helst, när som helst.

Alla våra olika kyrkliga handlingar sker i Faderns, Sonens och den Heliga Andens namn och ämnar att skapa en brygga mellan tro, liv och lära. De ska försöka skapa en röd tråd i livet och en förståelse för världen och för individen själv. Bönen är det viktigaste varje man och kvinna kan ägna sig åt, den ger kraft och liv. Vi uppmanar alla att be för varandra och att be tillsammans.

I enlighet med vårt apostoliska, evangelisk-lutherska och nordiskt kristna arv så lever kyrkans böne- och gudstjänstliv i det liturgiska kyrkoåret. Där följer vi som kyrka Jesu liv genom årets gång med början i advent och som avslutas på domsöndagen, där vi kommer ihåg den kommande världen som är Guds rike.

5. Verksamhet

Svenskarnas kyrkas verksamhet har tre utgångspunkter: 

• gemenskap

• lärande

• bön

Vi vill ha möjlighet att träffa varandra och tillsammans be, sjunga, fira gudstjänst och umgås i gott sällskap. Lärandet får vi dels genom gudstjänsten men inte minst i de studier av Bibeln vi har tillsammans. Lärandet är vårt sätt att närmare förstå sambandet mellan Gud och natur samt Gud och samhälle. Bönen ger som sagt kraft och påfyllande, genom bönen blir vi ett med Herren Gud Allfadern som är alltings skapare. Gemenskapen med Honom är central för varje kristen människa.

I en inledande fas är vår vision att vi ska kunna träffas över en helg, två gånger om året, där vi just umgås med varandra och Allfader Gud, genom bön, sång och studier. Som komplement till dessa fåtalet fysiska träffar ämnar Svenskarnas kyrka även att med jämna mellanrum skicka ut ”Herdabrev” till alla troende, där någon utvald förmedlar lite förmanande och uppbyggliga ord.

Kyrkoordningen är stadfäst av kyrkorådet den 1 mars 2024.