Nationalism - en Kristen självklarhet

Från en gammal skolbok får vi en inblick i hur kärlek för fosterlandet och kristendomen gick hand i hand

Gamla fotografier, historier och böcker kan agera likt små fönster som visar hur det var förr, vad normerna och “vardagsmaten” var. Med dessa reliker märker vi hur långt “utvecklingen” har gått i samhället överlag, hur främmande och långt borta vissa saker - som en gång var självklarhet - nu känns. Det märks tydligt när vi tar en titt i en lärobok riktad till Svenska 1960-talets barn i årskurs 1…

Tyvärr har vår kristna tro, genom förvrängande från den fallna “svenska” kyrkan, använts som ett redskap för mångkulturalism och nationens självförstörelse. Men så har det inte alltid varit. För 60 år sedan lärde sig Svenska småbarn att älska sitt hemland, sitt språk och att be om Guds försvar över dess territorium - samtidigt som de lärde sig de bibliska historierna och om kristen moral: som att vara snäll mot de svaga och djuren, att värna naturen och att förlåta varandra.

Här är hela sidans text:

Sverige

Jag älskar det land,
där jag är född
och där jag har vuxit upp.

Jag älskar det språk,
som far och mor
har lärt mig att tala.

Mitt land

Gud, skydda detta kära land,
från sjö till sjö, från strand till strand.
Sänk över det din milda vård,
som sommardagg på rosengård.

För 60 år sedan var detta en självklarhet att ha med i en bok om kristendomen, vilket är helt bibliskt korrekt!

Genom gamla testamentet blir Israeliterna ständigt beordrade att värna om sin nation och att ej beblanda den (ordet nation har sina rötter i latin, “natio” som betyder “att födas ur”, blod, ras, stam - alltså nation = folk). Ett exempel är när Israeliterna rensade ut alla som inte var av deras folk på order av Mosaiska lagen: “När detta påbud lästes, uteslöts omedelbart alla utlänningar från Israels folk.” (Nehemja 13:3).

Flera exempel kan nämnas, som: "Ni skall inte blanda er med dessa folk som är kvar ibland er; ni skall inte nämna deras gudars namn eller svära vid dem, ni skall inte tjäna dem eller tillbe dem." (Josua 23:7) och "Men om ni inte driver ut landets invånare ifrån er, så skall det hända att de som ni låter bli kvar, skall bli stickor i era ögon och törnen i era sidor och de skall plåga er i det land där ni skall bo." (4 Moseboken 33:55). Båda uppmanar till att ej beblanda med främmande folk, den sistnämnda beskriver även vad som sker om man inte lyder denna uppmaning!

Den största kärleken vi kan visa vår nation är att bevara den, att skydda den och värna den för framtida generationer. Mångkulturalismen är exakta motsatsen, och motsatsen till vad Gudsfolket blev beordrade att göra.

Om dessa exempel ej övertygar så har bibeln även svart-på-vitt ett uttryckligt försvar för nationalismen, tydligare kan det inte bli: “Av en enda människa har han skapat alla människor och folk till att bo över hela jorden, och han har fastställt bestämda tider och gränser inom vilka de ska bo” (Apostlagärningarna 17:26). “han har fastställt bestämda tider och gränser inom vilka de ska bo”, gränserna för folkslagen är bestämda! Att värna om sitt folk, sitt land och dess gränser är Guds vilja.

Ja, att värna om sin nation är en kristen självklarhet - en självklarhet som svenska skolor lärde i samband med kristendomskunskap!