Migrationen av Israels tolv stammar (kaukasierna)
En enkel överblick av det europeiska-israel, dess folkvandringar och profetiorna som bekräftar att européerna är israeliternas ättlingar. Författat av Bertrand L. Comparet.
Översatt från Bertrand L. Comparets engelska orginal till svenska.
Fastän vi förmodas leva i en upplyst värld, och på många sätt gör det, så finner vi endast en begränsad mängd information, och mycket av den är spekulation, när det gäller att förstå vilka eller var Israels tolv stammar är i världen idag. Vi ber att följande information, tillsammans med migrationskartan på andra sidan, ska vara till hjälp för att sprida ljus och förståelse över detta mycket viktiga och aktuella ämne.
Vi kommer att sträva efter att visa att Israels tolv stammar i världen idag är ingen annan än de folk som utgör de anglosaxiska, keltiska, germanska, skandinaviska och besläktade europeiska folken. Eftersom de är utspridda över hela världen är det svårt att göra en exakt uppskattning av hur många israeliter som lever vid denna tidpunkt, men vissa uppskattar att det är mellan sex och sju hundra miljoner. Det löfte som Herren vår Gud gav (för cirka 3800 år sedan) till Abraham, Isak och Isaks söner (Sax-sons), såsom det är nedtecknat i Första Mosebok, har gått i uppfyllelse. (Gud upprepade löftet specifikt till Jakob, som fick namnet "Israel").
Första gången Abraham fick höra att hans efterkommande skulle bli en välsignelse för alla nationer i världen och utgöra en stor mängd människor, finns i Första Mosebok 12, men för denna studie ska vi betrakta kapitel 22, där Herren uppenbarar sig för Abraham en andra gång för att upprepa och bekräfta det vi idag kallar "det abrahamitiska förbundet".
Låt oss betrakta verserna 15-18, som säger:
"Och Herrens ängel ropade till Abraham från himlen en andra gång och sade: Vid mig själv har jag svurit, säger Herren, att eftersom du har gjort detta och inte undanhållit din ende son, ska jag rikligen välsigna dig och göra dina efterkommande talrika som stjärnorna på himlen och som sanden på havets strand; och i din säd ska alla jordens nationer bli välsignade, eftersom du har lyssnat till min röst."
Det är mycket uppenbart att folken som utgör Anglosaxarna under många århundraden inte bara har spridit Jesu Kristi evangelium till praktiskt taget varje nation och folk i världen, utan också varit en välsignelse på andra sätt för världens fattigare nationer. Det är viktigt att notera att Herren påminner Abraham om att anledningen till att hans efterkommande skulle vara en välsignelse för andra nationer var att de har lyssnat till Guds röst och bud i dessa sista dagar. De enda nationerna i världen idag som har gjort den Heliga Bibeln till sin nationella trosbok är de anglosaxiska, germanska, skandinaviska och besläktade europeiska folken. Japans, Kinas, Indiens och Afrikas folk har sina hedniska gudar, men bland Anglosaxarnas folk finner man alltid Bibeln och tillbedjan av Jesus Kristus, precis som Bibeln säger att Israel skulle göra.
De flesta kristna är medvetna om att israeliterna fördes i fångenskap, men många vet lite om detaljerna. En kort sammanfattning av denna historia finns i Andra Kungaboken 18. Där läser vi om denna deportation av Israel och, några år senare, även av största delen av Juda. Omkring 730 f.Kr. invaderade Salmanassar (Assyriens kung) Israel, och vi läser i verserna 11 och 12:
"Och Assyriens kung förde bort Israel till Assyrien och satte dem i Hala och vid Habor, floden Gozan, och i Mediens städer, eftersom de inte hade lyssnat till Herrens sin Guds röst, utan överträtt hans förbund..."
I vers 13 läser vi att (sju år senare) den assyriska armén drog upp mot de återstående städerna i Juda och intog dem. Endast Jerusalem förblev under kung Hiskias kontroll.
Till slut förstördes även Jerusalem då folket fortsatte att synda. År 596 f.Kr., eller däromkring, kom Nebukadnessar, Babels kung, och belägrade Jerusalem och förde invånarna (ca 22 000) i den så kallade babyloniska fångenskapen.
Detta är en kort sammanfattning av Israels deportation och efterföljande fångenskap. Det viktiga att komma ihåg är dock att när nästan hela befolkningen av Israels tolv stammar togs till fånga av Assyriens arméer, placerades de i området kring Kaukasusbergen norr om deras hemland. Där förblev de i ungefär hundra år och blev kända som kaukasier. Namnet kaukasier har förblivit en del av deras identitet sedan dess. De flesta har ingen aning om kopplingen mellan kaukasierna och israeliterna i Bibelns historia och profetia.
Faktum är att den stora majoriteten av Anglosaxarnas folk idag har liten eller ingen aning om varför de kallas "kaukasier". När en person söker arbete är det inte ovanligt att frågan ställs om de är av kaukasisk härkomst. De flesta svarar "ja" utan att tänka på den historiska orsaken till denna benämning.
Den sekulära historien visar att de tolv stammarna aldrig egentligen förlorades utan endast antog ett annat namn. Kartan ovan visar de olika vägar som israeliterna tog när de lämnade Kaukasusbergen och migrerade västerut till Europa under de följande åren. De kallades inte "israeliter" under denna västliga vandring, utan fick olika namn enligt kartan. Senare, när de slog sig ner i olika delar av Europa, tog de de namn som vi känner till som dagens länder. Kollektivt kallar vi dem "de västerländska kristna nationerna". När den västliga rörelsen fortsatte, samlades en representativ del av de tolv stammarna här på denna stora nordamerikanska kontinent.
Profeterna Jesaja och Mika profeterade att en stor och mäktig nation skulle uppstå i de sista dagarna. Den skulle vara en välmående nation och kallas Jakob, dvs. ISRAEL, och denna stora välmående nation och dess folk skulle ära Herren Jesus Kristus.
Vi får veta att många nationer skulle komma dit för att undervisas av vår Gud. Idag söker sig miljontals människor från andra kulturer och raser till Amerika och Kanada för att ta del av våra materiella välsignelser och de friheter som finns här. Många som redan har kommit har lärt känna Herren Jesus Kristus som sin Frälsare.
Mika skriver om denna spännande tid, där vi är privilegierade att leva i denna stora rikes-nation. I kapitel 4:1-2 läser vi:
"Och det skall ske att berget (d.v.s. riket) för Herrens hus (d.v.s. Israels tolv stammar … eller den anglosaxiska världen) skall vara grundat på toppen (d.v.s. huvudet, den främsta eller den största) av bergen (riken), och folken skall strömma dit. Och många nationer, eller folk, skall komma och säga: Kom, låt oss gå upp till Herrens berg, och till Jakobs hus; och han skall lära oss sina vägar."
Profeten Hosea profeterar också om Israels framtida återställande, vilket nu till stor del har uppfyllts. Vi läser om detta i Hosea 1:10:
"Men antalet av Israels barn skall vara som havets sand, som varken kan mätas eller räknas; och det skall ske att på den plats där det sades till dem: Ni är inte mitt folk (vi kallas hedningar), där skall det sägas till dem: Ni är den levande Gudens söner" (d.v.s. kristna).
Må Herren hjälpa oss att inse att den kaukasiska rasen (de folk som utgör den anglosaxiska världen) blir dömda av den Allsmäktige Guden eftersom vi har syndat mot Honom genom att inte hålla Hans lagar. Profeten Jesaja, som talar till Israels nationer, säger i kapitel 42:24:
"Vem gav Jakob till plundring och Israel till rövare? Var det inte Herren, han som vi har syndat mot? Ty de ville inte vandra på hans vägar och var inte lydiga mot hans lagar."
Jesaja talade om vår tid och syftade på Jakobs-Israels ättlingar (som vi har nämnt … folken i den anglosaxiska världen). Idag blir Amerika plundrat eftersom vi har övergivit vår Herre Jesu Kristi lagar.
Den enda lösningen på Englands och Amerikas många problem är att vi vänder oss till Herren vår Gud och lyder Hans rättfärdiga lagar såsom de relaterar till samhället. I 2 Krönikeboken 7:14 läser vi:
"OM MITT FOLK, SOM ÄR UPPKALLAT EFTER MITT NAMN, ÖDMJUKAR SIG, OCH BER OCH SÖKER MITT ANSIKTE, OCH VÄNDER OM FRÅN SINA ONDA VÄGAR, DÅ SKALL JAG HÖRA FRÅN HIMLEN, OCH FÖRLÅTA DERAS SYND, OCH UPPLIVA DERAS LAND."
Må Herren Jesus Kristus hjälpa oss att vakna upp till vår gudomliga bestämmelse och vårt arv, så att vi kan vara verksamma i att utföra Herrens vilja här på jorden.
Bertrand L. Comparet