Gemenskap med dem som inte tror

Vi människor gör gärna saker och ting svårare än de behöver vara. Den som är ödmjuk och lyssnar på gudomlig vägledning är klok.

Att tro på Gud och vilja göra hans vilja först är att separera sig från andra som inte delar denna önskan. I sak kanske inte olikt människor med andra övertygelser också gör.

Lika eller olika – vad är bäst?

I alla djupare relationer bör man söka den som är lik sig själv. En person med passion för liv och rörelse fungerar bäst med någon som delar denna passion. Och tvärt om, en person som föredrar lugn, böcker och en stilla kopp kaffe kommer ha ett mer fullödigt liv om det delas med någon som vill samma sak.

Sant är att motsatser kan attrahera. Men det är oftast initialt då motsatsen kan verka spännande och annorlunda, men med tiden så kommer dessa motsatta viljor dra åt olika håll. Det är inte en bra grund för en relation som ska hålla över, eller om det är en romantisk relation som med tiden kanske kommer innefatta barn och många år tillsammans.

Detta gäller också för den troende och något som tas upp i 2 Kor 6:14-18 där vi läser:

“Gå inte som omaka par i ok med dem som inte tror. Vad har rättfärdighet med orättfärdighet att göra? Eller vad har ljus gemensamt med mörker? Vilken samstämmighet har Kristus med Beliar? Eller vad kan den som tror dela med den som inte tror? Vad kan Guds tempel ha för gemenskap med avgudarna? Vi är den levande Gudens tempel, för Gud har sagt: Jag ska bo hos dem och vandra bland dem och vara deras Gud, och de ska vara mitt folk. Därför säger Herren: Gå ut från dem och skilj er från dem, och rör inte vid något orent. Då ska jag ta emot er, och jag ska vara er Far och ni ska vara mina söner och döttrar, säger Herren den Allsmäktige.”

Inte dra oss undan världen

Somliga försöker använda detta för att utöva kontroll över människor och säga att man inte får umgås med personer som inte tror som en själv. Så är inte fallet. Tvärtom lär Kristus oss att leva i världen men att vi inte ska bli en del av världen. Jesus själv deltog på bröllopet i Kana och ordnade till och med vin åt sällskapet.

Däremot passade han också på att predika de goda nyheterna.

Jesus umgicks med lärjungarna, med sin mor och bröder och andra troende. De var hans församling, hans sammanhang. Men det betydde inte att han drog sig undan från världen.

Undvika omaka ok

Men frågan i verserna ovan är relevant: Vad har man gemensamt med den som inte tror? Man kan ha mycket gemensamt med dem. Man kan dela alla möjliga intressen och ha riktigt trevligt, men till syvende och sist så kommer vi som tror hamna i situationer då vi måste prioritera tron. Och den som inte delar vår tro och vårt livsmönster kommer vara oförstående inför dessa val.

Vi skiljer oss inte från andra som brinner för något. Utom i det kanske, att vi har vissa grundläggande principer som vi inte ruckar på: att vi lyder Gud mer än människor.

Versen ovan är å ena sidan ett råd till individen, att vara försiktig så att man inte ger sig in i situationer som kan bli svåra i framtiden och skapa bekymmer. Barnuppfostran, ekonomiska prioriteringar och andra livsval bör man undvika att göra till stridsfrågor, vilket lätt kan ske om man inte tänker sig för.

Men det är också en befallning till de Guds nation, Guds folk. Vi ska gå ut från dem och skilja oss från dem och inte röra vid något orent. Vi ska ha våra egna nationer, där Adams folk lever åtskilda. Vi ska inte vara i omaka ok med främlingar och deras religioner. Det slutar inte väl för oss då.

Guds råd är kloka att ta på allvar, både för individen och nationen.

Om vi slår våra påsar ihop med människor som är för olika oss och som inte önskar leva som vi så binder vi ris för egen rygg. Om vi däremot söker våra lika och där finner en fördjupad gemenskap så ökar våra chanser till frid.

Om vi och våra nationer däremot söker allianser utanför Gudsfolkets stammar så sker samma sak.

Vi kan vara vänner, men vi måste förstå problemen som kan uppstå och vi hamnar i omaka ok.